Vid ett sammanträde i Göteborg den 19 mars 1896 med Storfors Bolags styrelse och tre särskilt tillkallade delägare, nämligen herr Ivar Waern samt e. o. hovrättsnotarierna Hugo Wikström och Nils af Rosenschöld, framlade disponent August Herlenius ett förslag att vid Storfors anlägga ett verk för framställning av så kallade hollow
billets och helvalsade rör enligt en ny av R. C. Stiefel i Shelby, USA, uppfunnen metod. Bolaget skulle inköpa patenträtten för Sverige och Norge. Vid en extra bolagsstämma den 16 april samma år togs detta beslut.
Det nya verket uppfördes på det redan år 1872 tilltänkta, men inte uppförda, valsverkets grund.
År 1897 anlades ett drageri för tillverkning av kalldragna tuber, och påföljande år utvidgades verket med maskiner för tillverkning av ångrör och andra rör.
Storfors Bruk erbjöd år 1898 Uddeholm ett gemensamt inköp för Sverige och Storbritannien av patentet för Stiefels metod. Storfors innehade ju redan tidigare Stiefels äldre patent. Uddeholm träffade avtal med Storfors och dess förlagsman L. G. Bratt vilka hade patentet. Uddeholm skulle till Storfors betala sammanlagt 8. 750 pund sterling och L. G. Bratt skulle erhålla försäljningsrätten på Stiefeltuber under fem år.
Stiefelverket byggdes i anslutning till det nya rörvalsverket under åren 1899-1900 och verket trädde sistnämnda år i funktion och presterade 486 ton rör.
Det samarbete mellan Uddeholms AB och Storfors Bolag, som inleddes genom denna överenskommelse, kom att få stor betydelse både för Storfors och Uddeholms fortsatta historia.
Två något mer betydelsefulla händelser, är när Uddeholm lägger ner rörtillverkningen i Hagfors år 1909, och naturligtvis när Storfors år 1918 införlivas med Uddeholms AB.
På bilden från år 1910, ses till vänster bak i bild gjuteriet med rörmagasinet. Framför gjuteriet ses tubverkstaden.
Mitt i bilden, nedanför bassängen, har vi byggnader för fyra valsverk och tre hålverk.
Till höger ses rördrageriet innehållande dragbänkar.
Senast publicerad av Kristina Elmström