Pingissaga med SM-guld i sikte

För åtta år sedan tog en av Sverige allra minsta bordtennisklubbar klivet upp i Elitserien.

Nu står Storfors BTK inför slaget om SM-guld.

Fajten går mot Eslövs PK i Sveriges högsta serie med start onsdag 25 maj - i Sporthallen.

Året var 2008 och i Storfors förberedde sig en liten klubb för ett stort steg.
17-åriga Anna Bergquist och 16-åriga Josefin Hulth var på väg upp från Division 1 till Elitserien, som Pingisligan hette då.

Tidningarna skrev, radion gjorde reportage, hela bygden samlade in pengar, Sportspegeln kom på besök och sagan om de båda tränarpapporna som coachade döttrarna ända upp på högsta svensk nivå spreds över Sverige.

Allt hade börjat i kommunhusets källare där Storfors BTK än idag har sin träningslokal.

- Det började som ett sätt för oss att umgås på pappa-dotter-vis, sedan blev det två timmars träningspass flera gånger i veckan, berättar Anders Hulth, pappa till Josefin.

Det skulle bli en framgångsformel med fina placeringar både regionalt och nationellt.

- Under värsta tonårstiden bytte vi ibland tjejer med varandra när vi coachade på tävlingar. Det blev mindre strider så, skrattar Tomas Bergquist, pappa till Anna. Tjejerna minns också tonårshormoner och hårda träningspass väl.

- Man vågade ju ta fler fajter med sin egen pappa, säger Anna.

När klivet upp i Elitserien närmade sig hade papporna förstärkt laget med tre norska tjejer. Under spelhelgerna bodde allihop hemma hos Josefins föräldrar, och tränarna deklarerade att de nu fått flera ”döttrar”. Bosniskan Sonja Obradovic, som var med redan då, ser fortfarande fram emot helgerna i Storfors.

- De har varit som en extrafamilj för mig. Storfors känns som hemma, säger Sonja.

Resan har gått stadigt uppåt. För varje år har bågen spänts lite hårdare. En silverplats i Pingisligan och brons i SM är bästa resultaten. I år har laget vittring på ännu högre valör.

Idag möter de ursprungliga pingisstjärnorna, de som var med och tog det stora klivet, med varsitt barn på armen. Felix och Elias greppar med tvååringars nyfikenhet både racket och boll och lyckas få in några slag. Kanske är klubbens återväxt säkrad?

Med växande magar lämnade Anna och Josefin plats för andra spelare i laget, men de finns fortfarande med i klubben och dömer ofta matcher på hemmaplan.

- Då kan jag längta efter att få vara med igen. När jag sitter där mitt i tävlingshettan, säger Josefin.

I Storfors har laget med åren fått en ljudlig och stor publik.

- Folk hojtar och klappar händerna, ropar namnen på tjejerna och följer varje boll. Spelarna känner att de får ett otroligt stöd, säger Anders Hulth.

På hemmaplan spelas alla matcher i den relativt nybyggda Sporthallen – där många av motståndarlagen också väljer att sova över.

- Vi har en fantastisk anläggning med café och vandrarhem som de brukar uppskatta, säger Tomas Bergquist, som är den som oftast hittat nya talanger att värva till laget.

Men hur går det då till för att få spelare? Några feta kontrakt kan den lilla klubben inte locka med.

- Vi brukar leta fram spelare som är riktigt bra och som vi tror kommer att passa in socialt och sedan bara fråga dem. Eftersom vi har ett bra lag med skön stämning sprider sig ryktet. Vi betalar resor, kost, logi och material, säger han.

Anders inflikar:

- Att hitta spelare är lätt jämfört med att hitta sponsorer, säger han

I årets trupp spelar Sonja Obradovic från Bosnien, Cristina Sava från Rumänien, Audrey Mattenet från Frankrike, Filareti Exarchou från Grekland och Rachel Moret från Schweiz. Flera spelar även i sina länders landslag och i mitten av maj slog man Spårvägen och gick till final. Onsdag 25 maj går första SM-finalmatchen i Storfors. Övriga två spelas i Eslöv på fredag 27 maj och lördag 28 maj.

- Det här är helt fantastiskt. Vi har skrattat, gråtit och jublat. Nu är vi framme vid målsnöret. Varje år har vi sagt att vi ska bli lite bättre, och nu är vi äntligen i final. Vi kan och ska definitivt ge Eslöv en match, säger tränaren Anders Hulth.

Senast publicerad av Eva Wiklund