Så fungerar prislappsmodellen för kommunens budget

2023-03-23

Från och med 2024 kommer kommunens budget att tas fram med hjälp av en ny modell enligt politiskt beslut, den så kallade prislappsmodellen.

Modellen beräknar hur kostnaderna i Storfors kan fördelas jämfört med liknande kommuner i Sverige. Den tar också hänsyn till kommunens speciella förutsättningar och ger utrymme för politikerna att prioritera det man vill satsa på.

Ekonomichef Annette Olsson berättar att kommunen köpt utbildning och en ekonomisk modell av Sveriges kommuner och regioner, SKR, där flera kommuner deltar i projektarbetet.

Hur fungerar då modellen?

- Arbetet sker i flera steg. Det första steget är den rapportering av kostnader som alla kommuner i Sverige gör för sina verksamheter, den så kallade RS-rapporteringen, säger Annette.

Alla kommuners kostnader läggs ihop och delas med antalet invånare i Sverige, för att få fram en genomsnittskostnad.

- Men det räcker ju inte. Alla kommuner har lite olika förutsättningar och därför gör man tillägg och avdrag för just den struktur som vi har i Storfors. För att göra det använder man sig av den struktur som finns i det nationella kostnadsutjämningssystemet, säger hon.

När man justerat genomsnittskostnaden för hela Sverige med det som är specifikt för vår kommun får man fram en prislapp. Den prislappen ska sedan multipliceras med det antal invånare som finns i just den åldersgruppen som prislappen avser.

- Det här gäller för alla där åldern ligger till grund för uträkning, det vill säga förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, hemtjänst och särskilt boende i åldersgrupperna 65-79 år 80-89 år och 90+, säger Annette.

Det finns även verksamheter där man multiplicerar med hela befolkningen i Storfors, vilket gäller komvux, individ- och familjeomsorgen samt funktionsstöd.

- Genom detta kommer man fram till en teknisk ram, som alltså är genomsnittliga kostnader för Sverige, justerat med struktur för Storfors, säger hon.

Från den tekniska ramen dras sedan kostnader för den gemensamma administrationen.

Det finns också verksamheter som det inte finns prislapp eller intäktslapp för och de måste hanteras genom att antingen budgetera med procentuell uppräkning, eller som liknande kommuner eller som lika stora kommuner. Det gäller bland annat AME, färdtjänst, särskola, VA och Räddningstjänst.

Genom SKRs projekt får verksamheter möjlighet att jämföra sig med lika stora kommuner eller kommuner med liknande förutsättningar.

- Det ger oss en tydlig bild av hur vi ligger till och SKR rekommenderar att vi helst ska jämföra oss med kommuner som liknar oss i struktur och befolkning. Det blir mest rättvisande, säger Annette, som summerar arbetet så här:

- Modellen bygger på att vi ska ha en genomsnittlig verksamhet till en genomsnittlig kostnad. Utöver det ska sedan politiken kunna göra satsningar på de områden de vill prioritera.