Välkommen till
Storfors kommun
Storfors kommun
Ett mycket stolt kommunalråd, Dorothea Sohlberg, flankeras av Jens Beiron och Torkel Andersson.
Vargbroskolan överträffar beräkningarna
Snudd på passivhusstandard — blev resultatet av de utvärderingar av Vargbroskolan som gjorts av Karlstads Universitets mätteam. Så gott som samtliga mätvärden överträffar de teoretiska beräkningarna och energibesparingen blir till och med högre än väntat. Det konstaterades i samband med det energiseminarium som hölls vid Vargbroskolan i Storfors.
Kommunalråd Dorothea Sohlberg inledde seminariet med att berätta om Storfors resa från bruksort till offensivt industrisamhälle och hur samverkan med näringslivet ledde fram till kommunens framtidsvision: Storfors 2015 — gränsöverskridande samverkan.
En del i denna vision är att kommunen skall ha regionens bästa grundskola och det ställer onekligen en hel del krav både på lokaler och på pedagoger.
För fem år sedan hade Storfors länets dyraste driftskostnader för skollokaler och det kunde också konstateras att de var för många och inte anpassade till nutida pedagogik. Något måste göras och resultatet blev landets första superisolerade skolbyggnad med hybridventilation.
I dag har skolans driftskostnader sänkts med över en miljon kronor per år och lärare står på kö för att få jobba i Storfors.
Den personalenkät som Jens Beiron, Karlstads Universitet, KAU, presenterade vid seminariet talar sitt tydliga språk.
- Personalen är överlag mycket positiv till både temperatur, luftkvalitet och ljudnivå. Resultatet här är klart bättre än för skolor i genomsnitt, sade han.
Riktigt bra var också resultaten av de olika mätningar som KAU utfört i skolan alltsedan starten för ett och ett halvt år sedan.
- Enligt de teoretiska beräkningarna skulle behovet av fjärrvärme ligga på 50-60 kWh/m²,år men utfallet är 35 kWh/m²,år, berättade han.
Detta innebär en besparing på 1.26 milj kWh/år, alltså 160 000 kWh bättre än beräknat vad det gäller energi för uppvärmning. Elförbrukningen har halverats.
Den köpta energin för Vargbroskolan uppgår till knappt 40 kWh/m², plussar man på inomhusbelysningen stiger siffran till 45 — 47 kWh/m². Enligt Boverkets krav får den siffran maximalt ligga på 120.
Den köpta energin består huvudsakligen av fjärrvärme och elektricitet till verksamheten, exempelvis belysning, datorer och liknande. Solcellsanläggningen på skolan tak står ungefär 10 % av skolans elförbrukning.
- Siffran för verksamhetsel är högre än beräknat, 26 kWh/m²,år mot beräknade 17, och där döljer sig något som inte hör till byggnaden, konstaterade Jens Beiron.
- Här finns mer att göra.
Koldioxidkoncentration har mätts i klassrum, grupprum, textilslöjd och datasal och koncentrationen ligger väl under rekommenderat värde men vid toppar överskrids det rekommenderade värdet under kortare stunder.
Temperaturen regleras separat i varje rum och sedan skolan öppnades vårterminen 2008 har medeltemperaturen i klassrummen pendlat mellan 20,2 och 20,7°C. Maxtemperaturen har pendlat mellan 20,3 och 21,3°C. En del justeringsarbete återstår för att lokalisera korskopplingar där sensorer indikerar temperatur i fel rum.
Vid en jämförelse med standardvärden för passivhus ligger Vargbroskolan mycket bra till. Det maximala värmeeffektbehovet får vara högst 14 W/m², Vargbroskolan ligger på 13-15 W/m² på dagtid och 11 W/m² under nätter och helger. Den köpta energin får uppgå till högst 55 kWh/m²/år, utfallet ligger 39 kWh/m²/år, 47 om man inkluderar belysningen. Luftläckage vid provtryckning av den extremt täta byggnaden får vara max 0,3 l/s,m² och det kravet innehålls också med marginal.
Det enda villkor som inte uppfylls för att uppnå passivhusstandard är fönster, vars U-värde är 1,1 W/m²,°C mot kravet om ett U-värde på 0,9 W/m²,°C. Fönstren i Vargbroskolan är de bästa som fanns att få när skolan byggdes.
Vid en jämförelse med förstudien visar det sig att utfallet för isolering i tak väggar och golv är bättre än beräknat. Samma gäller lufttäthet och värmeenergibehov. Totalt sett är utfallet mycket bra och kommer att bli ännu bättre när de sista justeringarna är gjorda.
- Utvärderingen pågår fortfarande och slutrapporten kommer i slutet av detta året, avslutade Jens Beiron.
Övriga föreläsare under seminariet var:
Arkitekt Björn Johansson, WSP Arkitekter, som berättade om arbetet med att designa denna högst speciella skola.
Ingenjör Torkel Andersson, DELTAte som gav deltagarna en fördjupad inblick i hybridventilationssystemet.
No-lärarna David Milne och Torbjörn Mossberg som beskrev skolans utbildningsanläggning.
Kennet Lindqvist, DP Engineering AB som berättade om skolans solcellsanläggning. Som exempel kan nämnas att hela skolans elsystem under vissa perioder av året helt drivs med solgenererad el från solcellsanläggningen.
Passivhusexpert Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB höll ett distansföredrag om aktuella passivhussatsningar i Sverige just nu.
Per-Erik Bratt, NCC, var platschef vid byggnationen och han koncentrerade sig på svårigheterna vid byggnation med högt ställda täthetskrav.
Medverkade gjorde även tekniker Tommy Svärd och rektor Sven-Erik Rehn, Storfors kommun.
Seminariedeltagarna fick också en grundlig visning av hela skolan där Kennet Lindquist demonstrerade utbildningsanläggningens alla möjligheter och den verklige experten och konstruktören av hybridventilationen Torkel Andersson guidade i ventilationskulvertarna under skolan.
En del i denna vision är att kommunen skall ha regionens bästa grundskola och det ställer onekligen en hel del krav både på lokaler och på pedagoger.
För fem år sedan hade Storfors länets dyraste driftskostnader för skollokaler och det kunde också konstateras att de var för många och inte anpassade till nutida pedagogik. Något måste göras och resultatet blev landets första superisolerade skolbyggnad med hybridventilation.
I dag har skolans driftskostnader sänkts med över en miljon kronor per år och lärare står på kö för att få jobba i Storfors.
Den personalenkät som Jens Beiron, Karlstads Universitet, KAU, presenterade vid seminariet talar sitt tydliga språk.
- Personalen är överlag mycket positiv till både temperatur, luftkvalitet och ljudnivå. Resultatet här är klart bättre än för skolor i genomsnitt, sade han.
Riktigt bra var också resultaten av de olika mätningar som KAU utfört i skolan alltsedan starten för ett och ett halvt år sedan.
- Enligt de teoretiska beräkningarna skulle behovet av fjärrvärme ligga på 50-60 kWh/m²,år men utfallet är 35 kWh/m²,år, berättade han.
Detta innebär en besparing på 1.26 milj kWh/år, alltså 160 000 kWh bättre än beräknat vad det gäller energi för uppvärmning. Elförbrukningen har halverats.
Den köpta energin för Vargbroskolan uppgår till knappt 40 kWh/m², plussar man på inomhusbelysningen stiger siffran till 45 — 47 kWh/m². Enligt Boverkets krav får den siffran maximalt ligga på 120.
Den köpta energin består huvudsakligen av fjärrvärme och elektricitet till verksamheten, exempelvis belysning, datorer och liknande. Solcellsanläggningen på skolan tak står ungefär 10 % av skolans elförbrukning.
- Siffran för verksamhetsel är högre än beräknat, 26 kWh/m²,år mot beräknade 17, och där döljer sig något som inte hör till byggnaden, konstaterade Jens Beiron.
- Här finns mer att göra.
Koldioxidkoncentration har mätts i klassrum, grupprum, textilslöjd och datasal och koncentrationen ligger väl under rekommenderat värde men vid toppar överskrids det rekommenderade värdet under kortare stunder.
Temperaturen regleras separat i varje rum och sedan skolan öppnades vårterminen 2008 har medeltemperaturen i klassrummen pendlat mellan 20,2 och 20,7°C. Maxtemperaturen har pendlat mellan 20,3 och 21,3°C. En del justeringsarbete återstår för att lokalisera korskopplingar där sensorer indikerar temperatur i fel rum.
Vid en jämförelse med standardvärden för passivhus ligger Vargbroskolan mycket bra till. Det maximala värmeeffektbehovet får vara högst 14 W/m², Vargbroskolan ligger på 13-15 W/m² på dagtid och 11 W/m² under nätter och helger. Den köpta energin får uppgå till högst 55 kWh/m²/år, utfallet ligger 39 kWh/m²/år, 47 om man inkluderar belysningen. Luftläckage vid provtryckning av den extremt täta byggnaden får vara max 0,3 l/s,m² och det kravet innehålls också med marginal.
Det enda villkor som inte uppfylls för att uppnå passivhusstandard är fönster, vars U-värde är 1,1 W/m²,°C mot kravet om ett U-värde på 0,9 W/m²,°C. Fönstren i Vargbroskolan är de bästa som fanns att få när skolan byggdes.
Vid en jämförelse med förstudien visar det sig att utfallet för isolering i tak väggar och golv är bättre än beräknat. Samma gäller lufttäthet och värmeenergibehov. Totalt sett är utfallet mycket bra och kommer att bli ännu bättre när de sista justeringarna är gjorda.
- Utvärderingen pågår fortfarande och slutrapporten kommer i slutet av detta året, avslutade Jens Beiron.
Övriga föreläsare under seminariet var:
Arkitekt Björn Johansson, WSP Arkitekter, som berättade om arbetet med att designa denna högst speciella skola.
Ingenjör Torkel Andersson, DELTAte som gav deltagarna en fördjupad inblick i hybridventilationssystemet.
No-lärarna David Milne och Torbjörn Mossberg som beskrev skolans utbildningsanläggning.
Kennet Lindqvist, DP Engineering AB som berättade om skolans solcellsanläggning. Som exempel kan nämnas att hela skolans elsystem under vissa perioder av året helt drivs med solgenererad el från solcellsanläggningen.
Passivhusexpert Eje Sandberg, Aton Teknikkonsult AB höll ett distansföredrag om aktuella passivhussatsningar i Sverige just nu.
Per-Erik Bratt, NCC, var platschef vid byggnationen och han koncentrerade sig på svårigheterna vid byggnation med högt ställda täthetskrav.
Medverkade gjorde även tekniker Tommy Svärd och rektor Sven-Erik Rehn, Storfors kommun.
Seminariedeltagarna fick också en grundlig visning av hela skolan där Kennet Lindquist demonstrerade utbildningsanläggningens alla möjligheter och den verklige experten och konstruktören av hybridventilationen Torkel Andersson guidade i ventilationskulvertarna under skolan.
Torkel Andersson och Jens Beiron vet allt värt att veta om olika ventilationssystemet i Vargbroskolan
Senast uppdaterad 2009-11-02 av Birgitta Haglund