Välkommen till
Storfors kommun
Storfors kommun
Måttlig alkoholkonsumtion bland unga
Relativt få ungdomar använder alkohol och narkotika i Storfors.
Det visar 2008 års undersökning i forskningsprojektet Ung i Värmland, där samtliga niondeklassare i länet fått svara på frågor.
Det visar 2008 års undersökning i forskningsprojektet Ung i Värmland, där samtliga niondeklassare i länet fått svara på frågor.
Undersökningen gjordes för första gången 1988 och har sedan återkommit vart tredje år. För Storfors del har resultaten sett ungefär likadana ut under alla år.
- Storfors har hela tiden legat på den undre halvan tillsammans med kommuner som Hammarö och Karlstad, säger Curt Hagquist på Karlstads Universitet. Han är docent i Folkhälsovetenskap och projektledare för Ung i Värmland.
Han poängterar att Storfors goda resultat inte beror på ett högt bortfall. Under alla år har kommunen nämligen varit bäst i länet på att få så många elever som möjligt att svara på frågorna. 2008 var bortfallet drygt sex procent, vilket bara är hälften av det genomsnittliga bortfallet i länet.
- Det är imponerade. Annars kan man ju befara att de elever som har en hög konsumtion av alkohol och narkotika också är de elever som inte är i skolan och alltså inte deltar i undersökningen, säger han.
Resultaten för Storfors ser i korthet ut så här;
* 3,7 procent av pojkarna och 3,4 procent av flickorna har någon gång använt narkotika. Bara Hammarö och Munkfors har lägre siffror.
* 1,8 procent av ungdomarna har använt hembränt en gång i månaden. Lägst siffra i länet.
* 8,8 procent av ungdomarna har druckit folköl en gång i månaden. Bara Munkfors hade lägre siffra.
* 29,6 procent av pojkarna i nian dricker vin/sprit eller starköl en gång i månaden. Siffran ligger på medelvärdet i länet.
* 17,2 av flickorna i nian dricker vin/sprit eller starköl en gång i månaden. Det är lägsta siffran i länet, långt under medelvärdet.
* 24,6 procent av ungdomarna dricker en gång i månaden alkohol motsvarande en halv flaska sprit vid samma tillfälle. Det är en bit under medelvärdet.
* Ungefär en av tio röker och en av tio snusar.
Med tanke på de relativt goda siffrorna i Storfors har kommunen också blivit föremål för en specialgranskning i en mastersuppsats, gjord av Christina Leander, som numera jobbar med utveckling av friskolor.
- Vi tyckte att det skulle vara intressant att jämföra två näraliggande kommuner som Storfors och Filipstad. De har en liknande struktur, men medan Storfors legat på den undre halvan under alla år har Filipstad fram till i år legat på den övre, säger Curt Hagquist.
Nu blev det ingen jämförande studie, men i sin masteruppsats om ledarskap i skolan och ungdomars hälsa gjorde Christina Leander en djupdykning i Storfors. Hon intervjuade elevrådet, skolledning och arbetslagsledare.
- De tre grupperna gav liknande svar. Jag tycker mig se att man jobbar högst föredömligt på många sätt. Många små delar gör en bra helhet, exempelvis nära samarbete med socialtjänsten, satsning på idrott och frukost i skolan. Det tycks vara ett samhälle och en skola med stort "bry sig om", säger hon.
Kommunalråd Dorothea Sohlberg poängterar vikten av det förebyggande arbetet i Storfors.
- För några år sedan skar vi ner 10 miljoner kronor på våra kommunala kostnader och nu har vi varit tvungna att skära fem miljoner kronor. Vi har dock inte skurit en enda krona när det gäller det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. Det är något vi verkligen värnar, säger hon.
- Storfors har hela tiden legat på den undre halvan tillsammans med kommuner som Hammarö och Karlstad, säger Curt Hagquist på Karlstads Universitet. Han är docent i Folkhälsovetenskap och projektledare för Ung i Värmland.
Han poängterar att Storfors goda resultat inte beror på ett högt bortfall. Under alla år har kommunen nämligen varit bäst i länet på att få så många elever som möjligt att svara på frågorna. 2008 var bortfallet drygt sex procent, vilket bara är hälften av det genomsnittliga bortfallet i länet.
- Det är imponerade. Annars kan man ju befara att de elever som har en hög konsumtion av alkohol och narkotika också är de elever som inte är i skolan och alltså inte deltar i undersökningen, säger han.
Resultaten för Storfors ser i korthet ut så här;
* 3,7 procent av pojkarna och 3,4 procent av flickorna har någon gång använt narkotika. Bara Hammarö och Munkfors har lägre siffror.
* 1,8 procent av ungdomarna har använt hembränt en gång i månaden. Lägst siffra i länet.
* 8,8 procent av ungdomarna har druckit folköl en gång i månaden. Bara Munkfors hade lägre siffra.
* 29,6 procent av pojkarna i nian dricker vin/sprit eller starköl en gång i månaden. Siffran ligger på medelvärdet i länet.
* 17,2 av flickorna i nian dricker vin/sprit eller starköl en gång i månaden. Det är lägsta siffran i länet, långt under medelvärdet.
* 24,6 procent av ungdomarna dricker en gång i månaden alkohol motsvarande en halv flaska sprit vid samma tillfälle. Det är en bit under medelvärdet.
* Ungefär en av tio röker och en av tio snusar.
Med tanke på de relativt goda siffrorna i Storfors har kommunen också blivit föremål för en specialgranskning i en mastersuppsats, gjord av Christina Leander, som numera jobbar med utveckling av friskolor.
- Vi tyckte att det skulle vara intressant att jämföra två näraliggande kommuner som Storfors och Filipstad. De har en liknande struktur, men medan Storfors legat på den undre halvan under alla år har Filipstad fram till i år legat på den övre, säger Curt Hagquist.
Nu blev det ingen jämförande studie, men i sin masteruppsats om ledarskap i skolan och ungdomars hälsa gjorde Christina Leander en djupdykning i Storfors. Hon intervjuade elevrådet, skolledning och arbetslagsledare.
- De tre grupperna gav liknande svar. Jag tycker mig se att man jobbar högst föredömligt på många sätt. Många små delar gör en bra helhet, exempelvis nära samarbete med socialtjänsten, satsning på idrott och frukost i skolan. Det tycks vara ett samhälle och en skola med stort "bry sig om", säger hon.
Kommunalråd Dorothea Sohlberg poängterar vikten av det förebyggande arbetet i Storfors.
- För några år sedan skar vi ner 10 miljoner kronor på våra kommunala kostnader och nu har vi varit tvungna att skära fem miljoner kronor. Vi har dock inte skurit en enda krona när det gäller det förebyggande arbetet för barn och ungdomar. Det är något vi verkligen värnar, säger hon.
Senast uppdaterad 2009-01-02 av Eva Wiklund