Som dricksvatten räknas allt vatten som är avsett för dryck, matlagning eller beredning av livsmedel. På övrigt vatten som används i livsmedelsföretag kan ställas olika krav på beroende på vad vattnet ska användas till och vilken hantering som sker i företaget. En riskbedömning måste alltid göras för att säkerställa att inte vattnets kvalitet orsakar att livsmedlet förorenas eller blir otjänligt.
Som vattenverk räknas sådan del av anläggningen som avser uppfordring, beredning eller liknande hantering av dricksvatten, samt tillhörande reservoarer eller liknande anordningar för förvaring av dricksvatten.
Som distributionsanläggning räknas pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning för distribution av dricksvatten.
Beredning och distribution När vattnet bereds skall särskild hänsyn tas till råvattnets kvalitet och risken för förändringar i kvalitén under distributionen, så att vattnets kvalitet när det når användaren är säkerställd. Beredningen skall vara försedd med ett tillräckligt antal skydd mot mikrobiologisk förorening (mikrobiologiska barriärer). Som mikrobiologisk barriär räknas exempelvis desinfektion med klor eller UV-ljus. Vid en anläggning där råvattnet utgörs av rent, opåverkat grundvatten bör det normalt finnas en barriär i beredskap. Ett verk med viss ytvattenpåverkan bör vara utrustad med minst en barriär.
Vid vattenverket ska det finnas:
Beskrivningen av verket kan exempelvis innehålla:
- Uppgifter om verkets namn, adress,
- Uppgifter om vattentäkten,
- Planritning,
- Beskrivning av beredningsmetoder inklusive flödesschema,
- Uppgifter om de kemikalier som används vid verket och hur de förvaras,
- Uppgifter om den produktionsvolym som verket är dimensionerat för.
Driftsinstruktionen kan exempelvis innehålla:
- Arbets -och beslutsordning med ansvarsfördelning och arbetsbeskrivningar för den personal som ansvarar för processerna i vattenverket,
- Doseringsanvisningar beträffande de processkemikalier som används,
- Program för egentillsyn (se nedan),
- Instruktion om hur den löpande verksamheten ska dokumenteras och avrapporteras,
- Rutiner för funktionskontroll och kalibreringar,
- Larmgränser,
- Åtgärdslista vid driftstörningar och om larm utlöses,
- Rutiner för nyttjande av reservvattentäkt,
- Namnlista på de personer som bör kontaktas vid allvarliga driftstörningar,
- Skydds - och säkerhetsinstruktioner.
Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska upprätta förslag till egenkontrollprogram för vattenverket. Programmet kan innehålla instruktioner, rutiner och strategier gällande:
- Rutiner för ordning, rengöring, underhåll och skötsel av utrustningen,
- Provtagningspunkter, provtagningsfrekvens och omfattning av analyserna,
- Rutiner för inspektion av vattentäkter, vattenverk och distributionsanläggningar,
- Vilka åtgärder som ska vidtas vid försämrad vattenkvalitet eller vattenburen smitta, till exempel ytterligare provtagningar, utökad omfattning av undersökningar, samrådsförfarande och information till konsumenter,
- Information om hur desinfektion kan sättas till, doseringsanvisning, hur desinfektionen går till,
- Särskilda försiktighetsåtgärder och undersökningar vid omfattande reparationer eller andra arbeten i vattenverk och distributionsanläggning.
Om kvalitetskraven inte uppfylls, eller om dricksvattnet av annan anledning kan utgöra en hälsorisk, skall den som tillhandahåller eller producerar dricksvattnet omedelbart:
- Informera konsumenterna och ge de råd som är nödvändiga
- Informera tillsynsmyndigheten
- Utreda orsaken till detta
- Vidtaga nödvändiga åtgärder så snart som möjligt.
I de nya föreskrifterna finns krav på provtagning på utgående vatten (t.ex. från hydrofor) samt provtagning nära användaren (t.ex. ur kökskran). Vid dricksvattenanläggningar med egenvattentäkt men liten eller ingen dristributionsanläggning kan kvaliteten på utgående dricksvatten vara den samma som hos användaren. I sådana fall räcker det med provtagning hos användaren. Det är då viktigt att både normal och utvidgad kontroll av dricksvattnet utförs i minst den omfattning som anges i föreskriften.